Pengarna eller livet?

Det snackas mycket om pengar. Mest hela tiden faktiskt. Är det inte den ena som har fått högre lön och bättre villkor så är det den andra. Några som hela tiden verkar hamna i kläm är dock lärarkåren.

Förr var det fint att vara lärare. Nu verkar en del av befolkningen se på lärare som "de som inte hade vett att bli något annat". "De som har 10 veckors semester per år". Jo. Visst. Men de jobbar ibland också arslet av sig i en miljö som du och jag knappt hade velat sätta våra små söta kontorsfötter i. Tragiskt att de inte får gehör för höjda löner.

Och så går vi vidare.

Höjda löner var det ja. 10 000 kr per månad närmare bestämt.Enligt facken är medellönen för en grundskollärare 26 000 kronor i månaden. Det långsiktiga målet är att höja månadslönen med 10 000 kronor, och i yrkandet till SKL skriver man att det ska tas tydliga steg mot det målet redan under 2012. Nu har de fått 1100 kr per månad och är missnöjda med det! Vilken annan arbetsgrupp har fått en sådan löneökning?! Inte många. Vi fick 0,2 % generellt i vår företag. Jag tjänar ungefär som medelläraren. Det är inga 1100 kr per månad det inte. Fast jag är ganska nöjd med mitt jobb, eftersom jag trivs.

När är man egentligen nöjd med sin lön? Mycket vill alltid ha mer. Lite också. Vi svenskar som alltid ska vara så lagom, har ingen som helst uppfattning om vad en lagom lön är. Ibland känns det som om alla i hela vårt vackra land tycker att de tjänar för lite. För om man är nöjd med sin lön, ja, då måste man ju tjäna hur mycket som helst, eller? Antagligen är det då också så att ingen annan tycker att man är värd den höga lönen som man är nöjd med. Skitjante.

Jag såg häromdagen ett tv-program om hemlösa. Det skär i mitt hjärta varje gång jag halvt om halvt inbillar mig att jag faktiskt fattar hur folk på gatan har det. Det intressanta med de som intervjuades var att alla svarade samma sak på frågan om vad de saknar mest. Ett hem och någon som älskar en. Inte hög lön, snygg bil, semesterresor och fina middagar med äkta tryffel på pastan. Ett hem så att de kroppsliga behoven får sitt. Och trygghet och kärlek därtill.

Kanske skulle vi nöja oss någon gång med den lön vi har. Tycka att livet vi lever i våra hem med våra nära ock kära räcker. Tycka att livet faktiskt är ganska gött som det är.