Allt går i arv

Vad lustigt det är när man tänker tillbaka till när man själv var barn. Jag gör nästan exakt samma saker som min mamma gjorde med mig och min syster när vi var små. Jag sjunger samma visor som hon sjöng (även om jag fortfarande inte kan sjunga "Små, små fågelungar" utan att gråta...), jag gör små fåniga ramsor och jag kallar Siri för saker som "min lilla onge" och "min lilla apekatta", precis som min mamma gjorde (och fortfarande gör).

Vi får väl dock hoppas att jag i framtiden lär mig att läsa sagor för Siri utan att somna, vilken min mamma nästan alltid gjorde... De roligaste minnena är ju inte ATT hon läste saga utan att hon faktiskt somnade nästan varje gång. Det gällde för övrigt pappa också... Undrar om det var därför jag och min syster lärde oss läsa så snabbt? :-)

Siri gillar att bada, vilket jag tror att jag också gjorde. Jag har i alla fall alltid varit mer i vatten än på torra land när jag var mindre och vi spenderade långa dagar vid någon strand vid Medelhavet. Här kommer två helt underbara bilder på Siri tagna precis efter förra veckans bad. Stor kalufs går visst också i arv...

Vår lilla "apekatta"

Bara mikrofonen som saknas - Melodifestivalen nästa!