Impulsiva och lyckliga!

Ni kanske redan vet, men vi har blivit med hus.

Vi tar det från början.

I begynnelsen fanns tanken, och tanken var HUS. När tanken hade hade observerats och realiserats konstaterade vi att det inte var rimligt att köpa hus inom de närmsta åren. I somras tillbringade vi alldeles för mycket tid med att bo i hus för vårt eget bästa... sammanlagt 3 veckor i hus i Dalsland och 1 vecka i hus på Tjörn. När vi sedan kom hem stod vi inte ut i vår lilla lägenhet längre. Visst, 72 kvm är ok, men tre våningar upp utan hiss med små barn är mer än vad min rygg kommer att klara av om ett par månader.

Förra tisdagen började vi för skojs skull kika runt lite. Ett radhus till salu i Floda. Inom rimliga penningagränser och pendlingsavstånd. Vi åkte och tittade och konstaterade att vi gillade området skarpt. Huset var fint även om det skulle innebära mycket jobb. Vi hittade ett annat hus i samma område, samma vecka. Mycket finare om med mindre att göra, initialt.

Eftersom vi ska på minisemester/jobb i Stockholm under 4 dagar bad vi om att få en förhandsvisning på det andra, finare huset. Vi kände ju till både hustypen och området, så vi visste vad vi gav oss in på. Direkt efter visningen, när de andra två paren hade gått, frågade vi mäklaren om han kunde kolla med säljarna vad de ville ha för huset. Säljarna föreslog 1 900 000, och vi sade JA. Efter det följde ett oroligt dygn innan vi fick reda på att de andra paren från förhandsvisningen kontaktats för att vara med i budgivningen. Ett av paren hade inte ens fått lånelöfte, så adjöss med dem. Det andra paret hade satt sitt tak på 2 000 000. Vi höjde till 2 010 000, och huset var vårt!

Igår kväll skrev vi på köpekontraktet och är numera stolta ägare till ett fint gavelradhus på 110 kvm (4 rok, fast med ombyggnadsmöjligheter) på Tranbärsvägen 64 i Uddared i Floda. I december lämnar familjen Åhlander Göteborg för nya äventyr inåt landet. Ska bli helt underbart!

Utan mamma och pappa Åhlander hade givetvis detta aldrig gått. De var båda med på den första visningen. Med en mor med känslig näsa och röntgensyn och en far som byggt hus i 40 år och dessutom numera är besiktningsman har man en hel del kött på benen och vet till slut vad man ska titta efter på en visning. Peppning och hjälp med lånen är naturligtvis fullständigt ovärderligt. Brakmiddag utan dess like till föräldrarnas ära i Floda utlovas vid ett senare tillfälle!

Kuriosa 1: Visningen av det inköpta huset är den 7 september. På tisdag alltså. Man kan väl säga att vi har dragit en del förväntansfulla spekulanter vid näsan. Vill man ha något måste man vara fräck. Det har min vän Emilia lärt mig! Tack för ovärderliga tips, Emilia! Tur att hennes man är mäklare och att hon snappar upp ett och annat...

Kuriosa 2: Vi skulle fira igår kväll. Det blev knäckebröd med smör och kaviar, fin single malt (cask strength, givetvis) och till dessert tablettaskar från Svensk Fastighetsförmedling.

På en vecka har vi gått från att inte kunna något om husköp till att kunna det mesta och dessutom slagit till. De allra flesta går tydligen på sina modiga 30 visningar innan de köper något. Vi har varit på 2. Kalla oss gärna impulsiva, men varför fundera för länge när man vet vad man vill?

Puss
husägarna